Terapi
Jag bestämde mig för dans till slut så nu har jag varit där och gjort dåligt ifrån mig i piruetterna men det kommer väl när hjärnan hänger med lite mer än såhär första gången efter två månaders vila.
Iallafall, när jag traskade hem i snöstormen med LarsW i öronen så kände jag plötsligt att jag kanske ändå har tagit något steg framåt, uppåt. Helt plötsligt vill jag massa saker efter en dryg veckas apati*. Jag vill köra bil, jag vill slösa bort mina pengar (har massor för tillfället), jag vill leka i snön (nån som är på?), jag vill skriva fantastiska texter, jag vill sjunga högt för mig själv, jag vill öla i smyg i Bryssel, jag vill dansa full och skratta, jag vill allt jag kan. Kort sagt - jag vill må bra och vara glad igen. Och just där i snöstormen så kändes det inte så omöjligt längre.
*apati är ett amazing ord för det beskriver så bra
kul att du bestämde dig för dans tillslut! Man kan/bör inte bara lägga ner nåt man älskar och är bra på helt plötsligt. Vad bra att du ser möjligheter i en jobbig situation, och du har rätt för du kan göra allt! Så lev och må (töntigt uttryck men det skitsamma)
Taggar fredaggggggg! puss
Jag är LÄTT på med att smygöla i Bryssel! FTW! Men alltså jag tänker inte bli full, det lär ju märkas och Christina lär hata mig alltmer pga det :P Men EN öl kan väl inte skada? ;P
kära lill G. det äör bara att köra hårt.
I smyg är precis vad det kommer bli, vill inte råka ut för Christinas uppspärrade ilskna blick. Blir typ rädd när jag tänker på det. Men i smyg, lätt
